Yttertak

Det finns många olika sorters tak och de kommer alla med olika fördelar och nackdelar rent praktiskt, plus olika estetiska egenskaper. Här nedanför hittar du exempel på några olika typer av tak som är vanliga i Sverige. Listan är långt ifrån uttömmande och är tänkt att inspirera till vidare efterforskningar snarare än slå fast vilket tak som är mest lämpligt för ditt hus. Värt att tänka på är också att det går att kombinera olika tak och till exempel bygga hus med masardtälttak, valmat mansardtak eller varför inte mansardpulettak.

Sadeltak

Sadeltak är den vanligaste takformen i traditionell svensk arkitektur, bland annat för att denna takvariant passar i klimat med mycket snö. Sadeltak, även känt som kroppåstak, har två takfall1 som sluttar åt varsitt håll och förenas av en taknock. En lutning på minst 45 grader rekommenderas om man vill att snön ska rasa ned av sig självt vid töväder.

Brutet sadeltak

Det brutna sadeltaket, även känt som mansardtak, är ett sadeltak där takfallet inte har samma lutning hela vägen utan är uppdelat i två fall som har olika lutning. Den absolut vanligaste varianten sluttar brantast från taknocken och en bit ned (övre takfallet), och övergår sedan i en del med mindre brant lutning (nedre takfallet). Konstruktionen gör att man får mer plats på vinden än vad man får med ett vanligt sadeltak, eftersom takhöjden ökas. Om vinden under mansardtaket inreds brukar detta utrymme kallas för mansardvåning.

Det är oklart varför det brutna sadeltaket kallas för mansardtak, och minst två olika arkitekter har pekats ut som förebilder: François Mansart (1598–1666) och hans systers sonson Jules Hardouin-Mansart (1646–1708).

Brutet sadeltak kombineras ibland med valmat takfall.

Valmat tak

Ett valmat tak, även känt som valmtak, påminner om ett sadeltak men har takfall även på husets kortsidor. Ett komplett valmat tak ersätter hela gaveln. Delvis valmade tak, där gaveln blir en fyrhörning av trapetstyp, är populära i Danmark.

Två fördelar med valmat tak är att vindlasten på takkonstruktionen minskar och att en större del av huset skyddas mot regn och vind av taket. Nackdelen är att husets vindsutrymme inte kan nyttjas fullt ända ut till husets kortsidor.

Pulpettak

Ett pulpettak är ett tak som bara har ett takfall. (Jämför med till exempel sadeltaket som har två takfall). Det heter pulpettak eftersom det påminner om en skrivpulpet.

Det finns både vanliga pulpettak och brutna pulpettak. Ett brutet pulpettak ser ut som ett brutet sadeltak, fast med bara en sida istället för två.

På moderna villor ser man ibland två eller flera pulpettak med olika höjd. Om höjdskillnaden mellan två sadeltak är ringa kan det nästan se ut som ett sadeltak.

Säteritak

Säteritaken blev vanliga på överklassens hus i Sverige under stormaktstiden och förekom på både både slott och herrgårdar. Ett typiskt säteritak har två valmade takfall och en mellanliggande våning med fönster.

En viktig anledning till att säteritaket slog igenom i Sverige var Riddarhuspalatset som uppfördes i Stockholm under åren 1641 – 1674. Riddarhuspalatset har ett tvådelat tak med svängd nedre profil som kom att inspirera svenska högreståndsbyggnader fram till mitten av 1700-talet. Taket på Riddarhuspalatset utformades av den fransk-svenska arkitekten Jean de la Vallée.

Motfallstak

Ett motfallstak är ett yttertak bestående av två takfall som lutar mot varandra, in mot centrum. Taket får därmed formen av ett V. I Sverige är motfallstak vanligast på höghus där man inte vill riskera att snö rasar ned under vintern.

Plantak

Ett plantak är ett tak med mycket litet takfall. Lutningen är så svag att den är svår att se från marken, och vanligen döljer man den dessutom bakom ett takkrön.

I Sverige är plantak nu för tiden vanligast på industribyggnader, köpcentrum, kontorshus och liknande kommersiella byggnader. Det finns dock även exempel på svenska privatbostäder där hela eller delar av taket är plant.

För att ett plantak inte ska läcka krävs både ett tätt ytskikt och ett välutformat takavvattningssystem. Takytan ska ha ett svagt fall mot en eller flera ränndalar. Stora plantak delas upp i flera mindre takytor och ränndalar. Från ränndalarna leds vattnet till takbrunnar som avvattnar taket.

En av anledningarna till att plantak är populära på kommersiella byggnader är att de ger möjlighet att nyttja hela den översta våningen full ut (inga snedtak). Dessutom kan man placera tekniska installationer, till exempel fläktrum, ovanpå det platta taket.

Sågtak

Ett sågtak består av flera stycken sammanfogade sadeltak eller pulpettak. När det regnar leds vattnet ned i ”dalarna” där det finns takrännor som avvattnar taket.

Sågtak är vanligast på fabriksbyggnader. Sågtak blev populära under industrialismens framväxt eftersom man kan använda dem för att reglera när och hur solljus ska komma in i byggnaden utan att behöva förlita sig på vanliga traditionella fönster. Ett klassiskt sågtak har (på norra halvklotet) glaspaneler riktade mot norr.

Tälttak

Ett tälttak är ett yttertak som består av minst tre triangulära takfall och har formen av en pyramid (takfallen möts upptill). Fyra takfall är vanligast.

I Sverige, och många andra länder, är det vanligt att kyrkor har tälttak på hela eller delar av kyrkobyggnaden. Ett berömt exempel är Hodegetriakyrkan i Vyazma i Ryssland, som har tre tälttak på rad.