I och med järnvägen mellan Bräcke och Sollefteå 1884, växte ett nytt centrum fram kring järnvägsstationen i Ragunda. Mitt emot stationsbyggnaden uppfördes tingshus med vaktmästarbostad åren 1897-98. Under perioderna mellan tingsammanträdena fick tingshållaren bedriva hotellverksamhet i huset. Efter hand kom socknens centrum att flyttas en gång till - denna gång till Hammarstrand där en kuranstalt växte fram. Fotografiet är taget av Jesper Larsson och lånat av Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Spåntak, haml- och vasstak var brandfarliga. Byggnader som hade skorsten fick snart takmaterialet utbytt och i städerna var det ofta förbjudet med halm- och spåntak. Har du ett halmtak bör du vara rädd om det. Ofta behövs en fackman till reparation, men ta det lugnt. Hela taket behöver sällan bytas på en gång utan punktinsatser kan göras på de hårdast utsatta sidorna av taket. Läs mer om tak i vår länksamling eller hitta hantverkare nära dig som arbetar med traditionella taktekniker.

Nytt i Länksamlingen

2012-05-07

Nya länkar på Byggnadsvårdstorget denna vecka: Trä – byggnadsmaterial förr och nu, Svenska Världsarv, Färgtrappans blogg och Nätverk för Byggnadsvård i Gävleborg. Titta in på våra ständigt uppdaterade Nya länkar.

När man renoverar bör man alltid ställa sig frågan hur lagningsvänligt materialet är. Kalkbruket fungerar som ett mjukt och rörligt tätningsmaterial på exempelvis en grund. När en grund rör sig, vilket de ofta gör, trillar bruket av i mindre bitar och kan lätt lagas med nytt bruk. Cementbruket är tätare och starkare och anpassar sig inte efter rörlighet och fuktförändringar i omgivningen. Om grunden rör sig uppstår lätt sprickor. I sådana tränger vatten in som sedan kan kondensera eller frysa på insidan och spränga loss stora sjok. Cementen är därför mindre lämpad för äldre rörligare hus. Har du en cementputsad grund bör du se till att sprickor tätas så att inget vatten kan leta sig in som sedan inte kommer ut. Läs mer om betong och tegel, puts och murverk i vår länksamling.

Byggnadsvårdstorget ger en stor kram till: Anette på Byggnadsvårdsbloggen. Bakom bloggen finns en person med stort engagemang och kunskap och efter fem år säger Byggnadsvårdsbloggen säger tack och adjö! Din insats har varit storartad och ideell och har inspirerat många! Vi kommer att sakna dina bogginlägg Anette!

http://byggnadsvard.wordpress.com/

På Svenska Byggnadsvårdsföreningens Gula Lista kan du hjälpa till att uppmärksamma och följa hotade miljöer. På listan visas kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll. Där kulturvärdena inte har tagits tillvara helt enkelt. Genom att sätta upp byggnaderna på Gula listan vill Byggnadsvårdsföreningen skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten. Följ gula listan här.